Vänddia säger en del

Eller så kan man kalla det crossprocessing som är den engelska termen.
Jag kanske använder den lite slentrianmässigt, det känns bara så konstigt att säga vänddia eftersom jag först lärde mig den engelska termen. Iallafall så betyder det att man framkallar sin exponerade diafilm i kemi som egentligen är avsedd för att framkalla vanliga färgfilmer. Den processen kallas för C-41. Diaframkallning finns i flera varianter, men den absolut vanligaste som görs heter E-6.
När man framkallar diafilmen i C-41 får färgerna fnatt.

Det kan bli lite hursomhelst beroende på vilken diafilm som används, alla har sin speciella egenhet och färgskala. Jag återkommer en annan dag med mer information om vilka diafilmer som ger vilka färgskiftningar om någon är intresserad av att prova. (och det ska man göra tycker jag!)
De här bilderna är tagna med Agfa RSX 160. Tyvärr en film som inte görs längre, men ibland kan man hitta några rullar på Ebay eller Tradera.

Helt galet

Det här trädet ser ut som nåt mardröms-aktigt ur Star Trekk. Det är den crossprocessade diafilmen som gör det. Och hamlingen. Är det inte det man kallar det när men stympar träd så här? Lite otäckt. Hoppas det kommer mer blad snart. Det känns som om det behöver lite skydd på sina skadade grenar. Men tills dess att det kommer nya späda blad, ska jag framkalla massor av färgfilm, så att jag kan få lov att fota nya.

Underligt underbart

När man gör dubbelexponeringar med toy-cameras kan det både bli underbart och konstigt. Eller kanske bara konstigt underbart. Spännande hursomhelst.

When you are making double exposures with various toycameras, the results can be both wonderful and strange. Or just strangely wonderful. Exciting anyhow.

Glödande Lomo

Här kommer fler exempel på vad en Lomokamera med crossprocessad diafilm kan åstadkomma....

Färgexplosionerna blir ibland så starka att en stackars skanner inte klarar av den intensiva färginformationen. Inget photoshoppande här inte bara galet färgspektra i filmen.

Ibland tycker jag nästan att det passerar gränsen. Men bara nästan...det är ju samtidigt så härligt vilt!

Olika sorters diafilm, reagerar olika. Här är ett exempel på Kodak Ektachrome Panter 100 x. Filmen är också något gammal, d.v.s. datummärkningen har gått över tiden. Det kan också påverka resultatet, liksom temperaturen i vilken filmen har förvarats.

Här finns alltså möjligheter att göra massor av intressanta experiment!

Välsignade läckor

När Lomo-kameran fungerar som den ska och glappar lite på rätt ställe kan man bli välsignad med underbara ljusläckage.



Det är bara tacka och ta emot. Har man dessutom turen att ha en schysst Diafilm i kameran som man sedan crossprocessad ( dvs. framkallar i kemi avsedd för vanlig färgfilm -inte Dia) Så kan det bli alldeles, alldeles underbart!

Det spelar ingen roll vad du dricker...

...Öl


...Sprite


eller Te, du ser alltid lika underlig ut med kombinationen Lomo och Diana + blixten med färgfilter. Fast färgerna blir ju snygga.

LOM-Overkligeheten

Verkligheten visar sig definitivt i ett annat ljus när LOMO- kameran är inblandad. Jag brukar kalla den LomOverklighet, för det ser ofta ganska overkligt ut med dessa sprakande saturerade färger som man gärna får när Lomo får en rulle diafilm till middag. En diafilm som man sedan framkallar i vanlig färgfilmskemi C-41 istället för i E6 som är kemi anpassad för just diafilm. En kemisk reaktion i kombination med Lomo kamerans speciella lins får färgerna att dansa och spraka!
Här är Lomo-kameran kompletterad med en liten söt Diana + blixt med färgfilter. Kanske tycker jag att den blixten är lite för stark för lomokameran, det blir väldigt, väldigt belyst allt.
Men det kan ju bli ganska häftigt också.

Så här går det till när man byter strängar på en mandolin, förresten.
Det är min fina bonuspappa som visar och förklarar.

Jag längtar till våren nu, till mer färger, nya former. ( märks det?)
Allt har varit så svartvitt och stramt så länge nu.