Vintergrått och dött är vackert

Även om det är stilla, tyst och inte händer så värst mycket i naturen just nu, kan det vara väldigt helande och kontemplativt att vara ute. Trots frusna händer och stela leder i kylan är det här en av mina favoritårstider att fotografera natur. När ljuset börjar komma tillbaka, men innan det börjar bli grönt och bladen slår ut är det som allra bäst. Alla former ligger blottade, det är naket och vilande.

Översvämmat

Vatten och träd. Speglingar av verkligheten, kanske är det en länk till en annan värld. Eller en påminnelse om mörkret och djupet som finns i oss alla. Trädens rötter försvinner, stammarna blir långa, möter sig själva och dubblerar sig Ändå finns rötterna där under ytan och håller träden fast när vattnet sjunker undan igen.

Längtar

Jag längtar efter bladen på träden. Och solen som silar igenom dem. Skuggfläckarna på gräset.

I long for all the leaves on the trees. And for the sun to shine through them. The shadowpatterns on the grass.