I September var jag några dagar i Köpenhamn. Det var väldigt varmt, jag släpade omkring på min Yashica Mat och fick skavsår av nackremmen. Jag stannade i skuggan på ett ställe och beundrade ett vildvin som växte så vackert. De gröna bladen började bara bli lite, lite röda i kanterna men var fortfarande mest gröna. Huset det växte på hade en fin utsmyckning med en elefant. Porten hade nummer tio. Nu har det gått 10 dagar in på år tjugohundratio, som de säger. Jag undrar om nästa höst är lika fin i år. Och om jag får se och uppleva den. Det vore fint. Fast det är vinter nu och alla tjatar om att de längtar till våren, så längtar jag mest efter den tidiga hösten. Det är min favoritårstid.
Jag såg en väldigt vackert lysande röd ros inne på en gård. Den stod alldeles ensam i rabatten. Den passade på att ta emot solen för sin fotosyntes. Jag kan identifiera mig med det. Jag behöver också min fotosyntes för att blomstra.
Jag såg en väldigt vackert lysande röd ros inne på en gård. Den stod alldeles ensam i rabatten. Den passade på att ta emot solen för sin fotosyntes. Jag kan identifiera mig med det. Jag behöver också min fotosyntes för att blomstra.
