Andra Långgatan

Dagen före nationaldagen var det ett mycket roligare firande på gång på 2:a Långgatan här i stan. Det var så där härligt oorganiserat och uppsluppet som det bara kan bli när människor får bestämma själva. Jag hade några färgbilder kvar i Polaroidkameran och passade på att slösa dem på att försöka fånga lite av stämningen.


Solen som gassade gjorde också sitt till för att skapa en känsla av att vara någon helt annanstans än i lilla välordnade kanske lite kalla Sverige.
En skön blandning av människor och stilar. Och så klart en massa musik som liksom överlappade varandra längs gatan. Diskjockeys, rappare, folkmusik och ett härligt reagge-gung gjorde mig alldeles lycklig.

Det var ett band där som spelade, vet inte vad de hette men de var grymt bra, folk blev som tokiga och kunde inte stå stilla.

Tung-gung. Klart man bara måste dansa då! Trångt, svettigt och kul!


Sen fortsatte festen hela kvällen och jag längtar redan till nästa gång!

PS. Polaroid kameran är ett stort svart plastmonster med bälg som heter Polaroid EE 100
och filmen är en Fuji instant 100 film som fortfarande tillverkas, tack och lov!

Bling

Med våren kommer också längtan att göra om lite hemma. Jag ignorerar mina smutsiga fönster ett slag och tar en tur till antikhallarna (fantastiska lokaler Btw) och drömmer om en riktig kristallkrona kan hänga nånstans i hemmet och sprida vackra regnbågar runt i rummet när solens strålar leker med prismorna.
Men väldigt dyra är de så det får räcka med en Holgabild av dem så länge.

Vårtecken

Vita sippor i svartvitt står och niger
många gånger exponerade blir de ett kluster av sippor, fullkomligt sippgalet!
Och alla dessa knoppar på träd och buskar. Ja, det här är den allra underbaraste tiden.
Diana heter kameran, det är en riktig klassiker och den tar bilder i formatet 4X4.

En av mina största fotografidoler, Nancy Rexroth gjorde en fantastisk serie fotografier från mellanvästern i USA, tagna med just plastkameran Diana mellan 1970-76. Serien heter "Iowa" och gjorde att många fotografer fick upp ögonen för plastkamerornas, främst Dianas konstnärliga kvalité.

Utflykter och upptäcksfärder

När våren kommer är det också äntligen dags för att ge sig ut på upptäcksfärd. Om man har snälla vänner som har bil kan man få åka med ut på landsbygden och se andra horisonter. Åkrar med ensamma träd, övergivna lador, ruiner och en och annan kyrka.
Det är fint att få rasta ögonen från stadssilhuetter och saker som står i vägen för ljuset...och himlen.
Här har jag tagit med min fina vintage Diana, en riktig plastkamera som är äldre än mig. Den fungerar bra fortfarande och skänker fina vinjetteringar och en och annan charmig ljusläcka.

Pinnhålskameradagen!

I söndags var det Pinhole Camera Day och då var jag givetvis ute och provade min nya burkkamera. Det här är ett av resultaten. Blommande vårlök i kungsparken i en lite annorlunda form. Jag håller på och lär mig hur jag ska använda den, det är ett helt nytt sätt att tänka igen, det här med det linslösa fotograferandet. Ibland ganska knepigt att få till. Men otroligt kreativt spännande!

Ljuset är här! The Light is here!

Ljuset är här igen! I april känns det verkligen som om någon drar upp en rullgardin. Eftermiddagarna och kvällarna blir märkligt upplysta inifrån. Jag önskar jag kunde dricka ljuset, svälja det och bli uppfylld av det.
Här har jag plockat fram min kära Bilora Bonita II igen. Hon är verkligen bonita....och mycket duktig på att fånga ljuset prcis så som jag vill.
Tråkigt med den fula vattenfläcken bara. Jag vet inte om det är någon idé att försöka skölja negativet igen. Kanske stör det inte så mycket, förresten. Allt behöver ju som sagt inte vara så perfekt, jämt.


The light in here again! In April it feels like someone is pulling a curtin up. The afternoons and the evenings is so bright, as if the light shone from whithin. I wish I could drink that light, swallow it and let it shine inside me...
Here my beautiful Bilora Bonita is back in action. She is soo good at collect the light , just as I want it.
The only thing that disturbe me in this photo is that darn watermark. I don´t know if it´s even worth the try to try to rinse the negative again.
Or on the other hand, maybe it´s ok. Everything dosen´t have to be so perfect always...

VÅR!

Nu är det vår och äntligen lite mer färger än bara svartvittgrått att fotografera. Jag har varit ute och letat vår tecken med mina "Toycameras" och hittat en del men ännu har jag inte framkallat och skannat. Det kommer, men tills dess fuskar jag med de här två bilderna tagna med min förtjusande Felica. De är visserligen från Maj-månad, men snart är vi ju där! Den bästa månaden på året tror jag. Fast September är rätt fin också...
Det här är ett ödehus i skogen någonstans mellan Göteborg och Alingsås. Tror jag. (det var inte jag som körde)