Ibland blir jag alldeles trött i ögonen av alla alltför perfekta bilder överallt.
Jag bara måste få ladda kameran, i det här fallet min kära lilla halvformatare, med lite extra kornig film och gå ut och ta några bilder som jag vet blir allt annat än perfekta.
Underligt nog så känns det ibland som det, oskarpa, korniga
gör allt mera tydligt på nåt sätt.
Kanske är det för att jag tycker att jag börjar se mer till helheten när blicken inte hakar upp sig så mycket på detaljer.
Men det är bara en tanke. Kanske har jag bara helt enkelt fått silverkorn på hjärnan.
Korn, som i film korn - inte brus. Viktig distinktion, det där för oss filmnördar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar